Artiklarna om ansvarsfull forskning erbjuder information om hur forskningsbaserad kunskap produceras, publiceras och utvärderas på ett vederhäftigt och överenskommet sätt. För att vetenskapen ska verka hela samhället till gagn bör verksamheten vara ansvarsfull i forskningens alla skeden.
När man omredigerar en forskningstext till en populär fackbok förändras många saker på vägen: såväl verkets utgångspunkt, publiken, stilen som framställningssättet.
Utvärdering av forskningens samhälleliga genomslag bör grunda sig på forskningsbaserad kunskap, dvs. på förståelsen för i vilken mån vi kan verifiera genomslaget.
Den ansvarsfulla forskaren tänker även på kommande generationer.
Evidensbaserad kunskap är slagkraftig, främjar allmänhetens förståelse av vetenskap, skapar en grund för nya innovationer och stöder beslutsfattandet då forskningsresultat förmedlas och används på olika språk.
För att kunna beakta även annat än publiceringsuppgifter i meriteringen och bedömningen av forskare krävs att uppgifterna ansvarsfullt sammanställs på ett ställe där de är lättillgängliga.
Den nationella rekommendationen för ansvarsfull utvärdering av forskare innehåller anvisningar om hur en forskarutvärdering genomförs ansvarsfullt från början till slut.
Vetenskapliga förlag sköter uppgifter som utgör en av de viktigaste infrastrukturerna för forskning – en basstruktur som vetenskaps- och forskarsamhället kan bygga sin verksamhet på.
De vetenskapliga samfunden i Finland sammanför medlemmar från olika organisationer och med olika bakgrund som är intresserade av samma sak. Som ett resultat av detta publicerar, påverkar, forskar och kommunicerar man.
Forskningsetiska delegationen och Unifis rekommendation beaktar rättigheterna, skyldigheterna och ansvaret med tanke på forskningsetiken för alla dem som deltar i handlednings- och granskningsprocessen för doktorsavhandlingar.
Det är synnerligen arbetsamt att hitta specialister inom ett visst fackområde i Finland. Lyckligtvis planeras ett nationellt forskarregister som kommer att underlätta situationen.
Försöket med öppen kollegial bedömning genom svärmarbete (crowdsourcing) gav viktiga observationer om hur transparens kan ökas inom vetenskapspublicering.
Användningen av material som hämtats ur sociala medier är förenad med en stor mängd rättsliga skyldigheter och kvistiga forskningsetiska frågor.
