Vetenskapspublicering är en av de viktigaste forskningsinfrastrukturerna

1.2.2021
""

Vetenskapliga förlag sköter uppgifter som utgör en av de viktigaste infra­struk­turerna för forskning – en basstruktur som vetenskaps- och forskarsamhället kan bygga sin verksamhet på.

Det är i det närmaste omöjligt att ens föreställa sig vetenskap och forskning utan vetenskapliga publikationer. Publiceringen är så starkt förknippad med forsknings­verksamhet att icke-publicerad forskning inte ens anses vara vetenskaplig forskning. De vetenskapliga förlagen ser till att det är möjligt att publicera vetenskapligt referentgranskat material av hög kvalitet och att publikationerna är tillgängliga.

Förhållandet är så etablerat att till och med vetenskapssamfundet ibland anser att de vetenskapliga förlagens verksamhet är självklar.

De vetenskapliga förlagens verksamhet har blivit en väsentlig del av vetenskapen, forsk­ningen och bildningen. Förhållandet är så etablerat att till och med vetenskapssamfundet ibland anser att de vetenskapliga förlagens verksamhet är självklar och att dess betydelse för både vetenskapen, forskningen, undervisningen och samhället i stor utsträckning kan fördunklas. Därför är det på sin plats att lyfta fram olika uppgifter som de vetenskapliga förlagen sköter i vetenskapssamhället och i samhället i stort.

En omsorgsfullt redigerad text är alltid till fördel för publikationen

De vetenskapliga förlagen ansvarar för redigeringen av texter till sina publikationer. Inom vissa områden strävar man inte efter att redigera referentgranskade texter för andra läsare än experter på forskningsområdet. Inom de humanistisk-samhällsvetenskapliga områdena strävar man ofta efter att redigera texten i en sådan form att den referentgranskade artikeln eller monografin kan förstås av en bredare grupp än specialområdets experter utan att man för den skull prutar på forskningsgreppet. Efterfrågan på exempelvis referentgranskade monografier som behandlar historia är inte enbart begränsad till forskarkretsarna i Finland, utan de diskuteras även i offentligheten. Detta ökar vetenskapens samhälleliga genomslagskraft.

Redigering av texten för en större publik än enbart forskare inom ett visst område är viktig även i tillämpade vetenskaper, till exempel agroforstvetenskaper eller medicin. Läkare som utför kliniskt arbete behöver forskningsdata i en form som kan tillämpas i deras arbete, och yrkesutbildade inom skogsförvaltningen och -industrin måste nås av informationen för att kunna omsätta den i praktiken.

En bra redaktör har emellertid förmågan att förtydliga argumentets följsamhet tillsammans med författarna, och det gäller för texter inom alla forskningsområden.

Textredigeringens fördelar för samhället och en större grupp människor än expertkretsen kan framhävas inom de tillämpade vetenskaperna och på de humanistisk-samhällsvetenskapliga områdena. En bra redaktör har emellertid förmågan att förtydliga argumentets följsamhet tillsammans med författarna, och det gäller för texter inom alla forskningsområden.

Referentgranskningen är en av vetenskapspubliceringens hörnstenar

De vetenskapliga förlagen handhar processen för referentgranskning, som är en av vetenskapspubliceringens hörnstenar. Ofta får man leta länge efter referentgranskare. Förlaget eller publiceringskanalens redaktion sköter kontakterna mellan referentgranskarna och forskarna och garanterar att referentgranskningen utförs på ett tillförlitligt sätt

I Finland förbinder sig ett vetenskapligt förlag som använder sig av det märke för kollegial granskning som administreras av Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) till god praxis och även till att arkivera uppgifter och dokument som gäller referentgranskning.

Arkivering av data gör det möjligt att bevara den

Vetenskapliga publikationer spelar en central roll vid arkivering av forskningsresultat och kritiska analyser. Utan publikationer skulle arkiveringen av resultat endast bli beroende av den muntliga traditionen eller slumpmässiga anteckningar och arkivering.

Den offentliga arkiveringen av fysiska och elektroniska stycken är ofta en uppgift för bibliotek, arkiv eller andra liknande organisationer, men publiceringen är ett nödvändigt villkor för systematisk arkivering av forskningsdata. Den elektroniska publiceringen ändrar situationen i en riktning där forskningsorganisationerna nog arkiverar sina forskares enskilda artiklar, men ansvaret för skötseln av arkivering av tidningshelheter och årgångar faller på förlagen.

Registrering av forskningsresultat och -metoder i forskarnas namn och meritering

Vetenskapliga publikationer fungerar som en kanal, via vilken forskare eller forskargrupper kan registrera de forskningsresultat eller metodologier som de utvecklat i eget namn. Med andra ord visar publikationerna vem som först kommit fram till vissa resultat eller utvecklat en metod.

Vetenskapliga publikationer är även ett viktigt sätt för forskaren att meritera sig under den akademiska karriären. De vetenskapliga förlagen möjliggör publicering genom att erbjuda kanaler för den.

Vetenskapliga förlag gör det möjligt att dela och hitta information samt att göra den tillgänglig

Helheter som redigerats sakkunnigt och som utkommer i etablerade tidskrifter, publikations­serier eller ett känt vetenskapligt förlags urval har finslipats i samarbete med författarna, redaktörerna och eventuellt även grafikerna. Förlaget gör artiklarnas och böckernas layout i en tydlig form som är lätt att ta till sig.

Noggrant redigerade temahelheter innehåller forskning om ett tema ur många olika synvinklar. Förutom enskilda forskningsresultat är det möjligt att via dem bekanta sig med temat i fråga och aktuella frågor och tvister i anslutning därtill på ett mångsidigt sätt.

Om man utnyttjar fördelarna med elektronisk publicering fullt ut (och inkluderar till exempel audiovisuella filer) och månar om synligheten, ska textens layout göras i html-form.  De är lättare att ta till sig än exempelvis lösryckta referentgranskade eller icke-referentgranskade versioner som lagrats i publikationsarkiv, vilkas form inte har gjorts tydligare med layout och grafiska lösningar.

Genom att ombesörja metadata och permanenta taggar (t.ex. ISBN, ISSN och DOI) samt genom att måna om tillgängligheten gör de vetenskapliga förlagen det möjligt att enkelt dela och hitta informationen samt att göra den tillgänglig. Det underlättar allas möjligheter att hitta den information som man letar efter.

Samfund bildas runt publikationskanalerna

Runt publikationsserier, vetenskapliga tidskrifter och även förlag uppstår samfund, som följer en viss eller vissa publikationskanaler eller förläggare och diskuterar sinsemellan. Samfunden uppkommer förstås styrda av det delade forskningsintresset och inte enbart runt publika­tions­kanalerna, men tidningar eller förlag erbjuder dem riktade diskussionskanaler.

Medlemmarna i samfund som uppstår runt vissa publikationskanaler förenas av samma kunskapsbasis, vilket möjliggör kritisk diskussion inom samfunden. Diskussionen förs ofta på den vetenskapliga tidskriftens sidor, vilken publicerat den ursprungliga forskningsartikeln, varvid man kan följa forskningskritiken och de fortsatta stegen systematiskt på samma ställe.  Vetenskapliga tidskrifter kan fungera som dynamiska diskussionsforum.

Inhemska vetenskapliga förlag garanterar nationellt viktig forskning

Fastän en del av de finländska vetenskapliga förlagen verkar internationellt, har de inhemska vetenskapliga förlagen en särskild nationell betydelse. Inhemska förlag möjliggör att forskare kan publicera referentgranskad forskning om ämnen eller ur synvinklar som är lokalt relevanta, men inte väcker intresse i samma utsträckning i den övriga världen.

Inhemska förlag möjliggör att forskare kan publicera referentgranskad forskning om ämnen eller ur synvinklar som är lokalt relevanta.

Finlands historia, det finska samhället, kulturen, språket och för Finland karakteristiska jordbruksförhållanden är välkända tack vare de inhemska publikationskanalerna. Utvecklandet av hälso- och sjukvården samt skolvärlden i vårt land sker i betydande utsträckning utgående från forskningar som de inhemska vetenskapliga förlagen publicerat. 

Förståelsen av internationella fenomen, såsom till exempel effekterna av Europeiska unionens beslut för Finland och deras betydelse för vissa områden eller näringar i Finland, är bättre än om vi endast skulle vara beroende av vetenskapliga förlag med verksamhet annanstans. Å andra sidan är Finland medlem av EU och sålunda skyldigt att delta i utvecklandet av EU. Inhemska engelskspråkiga publikationskanaler ansvarar för egen del för denna uppgift.

Vetenskapspublicering på de inhemska språken ser till att diskussion om vetenskap och dess senaste rön är möjlig på de inhemska språken. Populära presentationer kan här spela en viktig roll vid sidan av referentgranskad forskning, men nya begrepp kommer in i diskus­sionerna via den referentgranskade forskningen. Om den referentgranskade forskningen av väl redigerad, kan tröskeln för att bekanta sig med och förstå den i bästa fall vara rätt låg.

Vetenskapspublicering är en nödvändig infrastruktur för forskningen

Vetenskapspublicering sköter alltså många värdefulla uppgifter i vetenskapssamfundet och samhället i övrigt. Den utgör en för vetenskap och forskning nödvändig social och till vissa delar även teknologisk infrastruktur. I ljuset av detta är det inget under att det uppstått en internationell storbusiness kring detta. Däremot är det ett under att kvaliteten på den inhemska vetenskapspubliceringen och områdenas täckning är på en synnerligen god nivå från ett år till ett annat trots knappa resurser.

Ett sätt att utvärdera betydelsen av vetenskapliga tidskrifter och monografier är att föreställa sig att vi skulle leva i en totalitär stat, vars ledning skulle förbjuda vetenskapliga tidskrifter och andra vetenskapliga publikationskanaler. En motsvarande situation kan uppstå, ifall de ekonomiska problemen leder till att man drar in de vetenskapliga publikationskanalerna.

Sami Syrjämäki är publikationschef i Vetenskapliga samfundens delegation.

Texten har i dess olika skeden kommenterats av Pauliina Raento, Leena Kaakinen, Pekka Nygren, Janne Pölönen, Henriikka Mustajoki och Maija Lähteenmäki. Tack för alla värdefulla kommentarer.