Publicering

Evidensbaserad kunskap är slagkraftig, främjar allmänhetens förståelse av vetenskap, skapar en grund för nya innovationer och stöder beslutsfattandet då forskningsresultat förmedlas och används på olika språk.

Vetenskapliga förlag sköter uppgifter som utgör en av de viktigaste infra­struk­turerna för forskning – en basstruktur som vetenskaps- och forskarsamhället kan bygga sin verksamhet på.

Försöket med öppen kollegial bedömning genom svärmarbete (crowdsourcing) gav viktiga observationer om hur transparens kan ökas inom vetenskapspublicering.

Det finns en ingrodd föreställning i vetenskapspublikationer om att man kan tydligt ska kunna skilja mellan forskaren som producerar innehåll och språkexperten som producerar språkets kvalitet.

Om avsikten med forskning är att påverka, måste informatören eller forskaren beakta publikens åskådning och världsbild. Då räcker det inte med att endast informera, utan det behövs en dialog med publiken.

Vilka uppgifter kan ges om forskningens preliminära resultat? Vad gäller för forskning som delvis ännu är i planeringsskedet?

Vetenskapliga publikationer är ett sätt för forskaren att meritera sig, men utöver meriter medför upphovsmannaskapet till en forskningspublikation även ansvar för publikationens innehåll.

Att en publikation fått märket för kollegial granskning innebär att texten genomgått kollegial granskning i enlighet med allmänt godtagna kvalitetsstandarder och etiska standarder.

Delegationen för informationsspridning betonar vikten av att integrera vetenskapskommunikation i professionell forskning.

Att bemöta och bekämpa hatretorik är en arbetarskyddsfråga – inte den enskilda forskarens personliga problem och skam.

Vetenskapskommunikation kan vara av många slag och riktas till många grupper. Det viktiga är att ta hänsyn till interaktionspartnerns kunskapsnivå.

Öppen publicering har uppenbara fördelar men väcker också befogad oro.