Öppen vetenskaplig publicering i Finland

24.4.2019

Öppen publicering har uppenbara fördelar men väcker också befogad oro.

Öppen publicering innebär att publikationer görs öppet tillgängliga via nätet så att de kan läsas av vem som helst. Det finns i princip många former av öppen publicering eller open access: några exempel är personliga webbplatser, videor och bloggar. I detta sammanhang behandlas dock främst publicering av vetenskapliga artiklar, tidskrifter och monografier.

Öppen publicering i Finland

Andelen material som publiceras öppet växer i förhållande till den totala vetenskapliga utgivningen, i Finland liksom på andra håll. I överensstämmelse med den internationella trenden gäller detta särskilt vetenskapliga artiklar. Öppen publicering av monografier är åtminstone tills vidare mer sällsynt.

Riktlinjerna för öppen vetenskap och publicering skiljer sig åt mellan universiteten i Finland. Det finns också skillnader i finansiärernas krav. Finlands Akademi är ett exempel på finansiärer i Finland som kräver öppen tillgång till forskningspublikationer. Bland universiteten förutsätter Helsingfors universitet att forskarna parallellpublicerar sina artiklar i universitetets öppna arkiv (den gröna modellen). Många universitet rekommenderar öppen publicering. Praxis varierar bland finländska förlag, inklusive vetenskapliga samfund. En del publicerar allt öppet enligt den gyllene modellen, medan andra förhåller sig mer försiktigt till öppen publicering.

Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) driver portalen Journal.fi för tidskrifter publicerade av vetenskapliga samfund. Portalen innehåller för närvarande cirka 75 tidskrifter. En del av tidskrifterna blir fritt tillgängliga med fördröjning, men den största delen öppnas omedelbart. Antalet tidskrifter som publiceras på portalen växer fortfarande, fastän den nuvarande volymen redan utgör en betydande andel av de vetenskapliga tidskrifter som ges ut i Finland. Det kostar inget för medlemssamfunden i VSD att ansluta sig till portalen.

Öppen publicering sker genom en grön eller en gyllene modell. Den gyllene modellen innebär publicering utan fördröjning i öppna vetenskapliga tidskrifter. Den gröna modellen innebär att artiklar parallellpubliceras (ofta den version som föregått den publicerade versionen) med eller utan fördröjning i ett fritt tillgängligt publikationsarkiv. Publikationer som publicerats enligt den gyllene modellen kan bestående läsas via nätet, utan betalning. Publikationer som publicerats enligt den gröna modellen parallellpubliceras vanligtvis i en fritt tillgänglig arkiveringstjänst som upprätthålls av författarens universitet, men också andra möjligheter finns.

En utredning från 2017 visar att 30 procent av alla finländska forskningsartiklar från åren 2009–2014 publicerades öppet. De publikationer som publicerats enligt den gyllene modellen utgjorde 35 procent av alla öppet publicerade artiklar. Med dessa siffror placerar sig Finland på mellannivå bland de europeiska länderna.

Hinder för öppen publicering

Det finns få tekniska hinder för att utöka den öppna publiceringen. Nya vetenskapliga texter finns praktiskt taget alltid i digitalt format, även om de publiceras i en papperstidskrift. Det finns olika typer av publiceringsplattformar och andra tekniska lösningar för öppen publicering.

Spridningen fördröjs i huvudsak av ekonomiska utmaningar som utgivare eller andra aktörer ställs inför.

Spridningen fördröjs i huvudsak av ekonomiska utmaningar som utgivare eller andra aktörer ställs inför. Inte heller i detta avseende avviker Finland från andra länder, fastän vi här inte har motsvarande stora vinstdrivande vetenskapliga bok- eller tidskriftsförlag som i många andra länder.

I andra länder är det också vanligt att vetenskapliga samfund överfört sina publikationer till stora kommersiella förlags kataloger. Sådant är ytterst ovanligt i Finland. Dock är det bra att hålla i bakhuvudet att artiklar som publicerats av finländska forskare i utländska förläggares tidskrifter är en del av den internationella publikationsvärlden.

Möjligheter och utmaningar inom öppen publicering

Bland fördelarna med öppen publicering har nämnts bland annat att forskare lättare får uppmärksamhet, att publikationen citeras oftare, att forskningsartiklarna granskas på ett effektivare sätt, samt att publiceringen är kostnadseffektiv för forskare och forskningsgrupper. Den sistnämnda fördelen gäller dock bara sådan öppen publicering där forskarna eller deras institutioner inte behöver betala någon publiceringsavgift eller annan avgift – i alla fall ingen betydande summa.

På allmän nivå åberopas bland annat följande samhällsmoraliska skäl vid ställningstaganden för öppen publicering:

  • En forskningsartikel som publiceras öppet har potentiellt ett större samhälleligt genomslag än en publikation som inte är lättillgänglig för beslutsfattare eller de som bereder politiska beslut.
  • Artiklar som publiceras öppet är tillgängliga också för universitet i världens allra fattigaste länder samt läsare som inte är affilierade till något universitet.
  • Många stora internationella vetenskapsförläggare utnyttjar gratis arbetskraft, vilket till och med kan innebära att de uppbär en avgift för att publicera en artikel. Priserna på publikationer har höjts rejält över inflationstakten, och de stora förlagens vinst ligger i toppklass i jämförelse med vilken affärsverksamhet som helst.
  • Av ovannämnda orsaker har de vetenskapliga biblioteken hamnat i en ekonomiskt svår situation, som öppen publicering kan underlätta.

Öppen publicering har uppenbara fördelar. Utöver forskarna kan också finansiärerna anse att de får bättre valuta för sin insats, om resultaten från forskning som finansierats av dem är fritt tillgängliga för alla.

Fastän ovannämnda argument för öppen publicering är goda, är saken inte riktigt så enkel att man utan vidare kan ge sig i kast med sådan publicering.

Till saken hör en befogad oro över vilka följder öppen publicering har för olika aktörers resurser. Öppen publicering är inte per automatik förmånlig ens för forskarna eller forskargrupperna, utan kostnaderna beror på förläggaren och dennes publiceringspolicy. Exempelvis erbjuder många stora utgivare författaren möjlighet att köpa öppen publicering av en artikel – och ofta till ett sådant pris att lösningen inte blir särskilt fördelaktig för artikelförfattaren. Denna praxis gallrar i praktiken ut alla författare vars institutioner inte går med på att stå för dessa avgifter.

Till saken hör en befogad oro över vilka följder öppen publicering har för olika aktörers resurser.

I Finland publiceras forskningsartiklar och monografier på de inhemska språken främst av vetenskapliga samfund och några bokförlag. Sådana aktörer kan inte jämföras med stora internationella förlag, och lösningar som tillämpats på andra håll fungerar inte nödvändigtvis under finländska förhållanden. Exempelvis är det problematiskt att ta ut författaravgifter för att övergå till öppen publicering, för trots det faktum att också artiklar som publiceras i inhemska publikationer inbringar avsevärda summor för universiteten enligt den nuvarande finansieringsmodellen, är det osannolikt att det skulle vara möjligt att få tag på tillräcklig finansiering för att i betydande grad täcka publiceringskostnaderna.

De aktörer som publicerar på de inhemska språken bildar tillsammans med forskarna, universiteten och universitetsbiblioteken ett samfund för inhemsk vetenskapspublicering, där var och en har sin roll. Rollerna kan ha växlat under årens lopp, men det har alltid funnits en arbetsfördelning. Artiklar och monografier skrivs, publiceringsprocessen med tillhörande kollegial granskning administreras, granskning genomförs, publikationerna redigeras, distribueras, tillkännages, finansieras och så vidare. Särskilt publiceringen på de inhemska språken, som å ena sidan vilar på stark sakkunskap, är å andra sidan sårbar för resursförändringar i denna symbios.

Hindren för utökad öppen publicering, liksom oron för följderna av att publiceringsformen blir vanligare, rör i stor utsträckning detta multipolära samfunds funktionsförmåga och jämvikt. Vetenskapliga samfund kan vara så till den grad beroende av de inkomster som deras tidskrifter eller andra publikationer inbringar, att dessa är avgörande för samfundens överlevnad. Detta är en självklarhet när det gäller de finländska vetenskapsförläggarna. Samtidigt lider också biblioteken, som effektivt sprider information, av att de ekonomiska resurserna är så knappa.

Att öppen publicering blir vanligare borde inte få försvåra detta samarbete. Alla aktörers verksamhetsförutsättningar, av såväl ekonomiskt som annat slag, bör bibehållas. Hållbara är endast sådana lösningar som tillåter detta.

Sami Syrjämäki är publikationschef i Vetenskapliga samfundens delegation.


Ytterligare information:

Garfinkel, Michele (red.), Learned Societies, Academic Publishing, and Transitions to Open Access, Initiative for Science in Europe Open Access working group and ISE General Assembly, 10, April, 2014, Heidelberg, Germany
Iiva, Jyrki ja Lilja, Johanna, Kotimaiset tieteelliset lehdet ja avoin julkaiseminen: selvitys mahdollisista rahoitusmalleista. Tieteellisten seurain valtuuskunnan verkkojulkaisuja 2, 2014 http://www.doria.fi/handle/10024/102279
Naukkarinen, Piia Johanna, Avoimen julkaisemisen tuen malli, Avoin tiede ja tutkimus -hanke, 16.3.2016 http://www.doria.fi/handle/10024/130142
van Leeuwen TN, Meijer I, Yegros-Yegros, A & Costas R, Developing Indicators on Open Access by Combining Evidence from Diverse Data Sources, Proceedings of the 2017 STI Conference, 6-8 September, Paris, France (https://sti2017.paris/)