Helsingfors-initiativet uppmanar till vetenskaplig kommunikation på alla språk

18.5.2021
""

Evidensbaserad kunskap är slagkraftig, främjar allmänhetens förståelse av vetenskap, skapar en grund för nya innovationer och stöder beslutsfattandet då forskningsresultat förmedlas och används på olika språk.

Flerspråkighet tryggar en lokalt relevant och livskraftig forskning och främjar vetenskapens samhälleliga genomslag. Ansvarsfullt producerade forskningsresultat ska vara av hög vetenskaplig kvalitet, forskningsetiskt hållbara och tillgängliga för både medborgare och beslutsfattare.

Forskningens höga internationella, vetenskapliga kvalitet, genomslag och konkurrenskraft är viktiga vetenskapspolitiska mål. Det att vetenskapen blivit allt mer internationell har inneburit att forskare i allt högre grad använder engelska i vetenskapssamfundets interna kommunikation, som forskningsspråk och i vetenskapliga publikationer. Samtidigt har användningen av andra språk i vetenskapliga publikationer minskat, och språken värdesätts inte lika mycket.

Behovet av flerspråkig vetenskaplig kommunikation är emellertid omfattande; det talas ju över 6 500 språk i världen.

Syftet med Helsingfors-initiativet för flerspråkighet i vetenskaplig kommunikation är att främja en flerspråkig och öppen tillgång till forskningsinformation i vetenskapssamfundet och samhället, att trygga verksamhetsförutsättningarna för nationella vetenskapliga tidskrifter och förlag som möjliggör en flerspråkig vetenskaplig utgivning samt att säkerställa att forskningens bedömnings- och finansieringssystem belönar och sporrar till flerspråkig vetenskaplig kommunikation.

En flerspråkig vetenskaplig kommunikation tjänar vetenskapssamfundets och hela samhällets behov

Inom vetenskapspolitiken har man under de senaste åren betonat inte bara internationalism, utan också vikten av att vetenskapen är samhälleligt genomslagkraftig och öppen. Vetenskapssamfundet förväntas föra en allt aktivare dialog med medborgarna. Forskningsresultat ska i omfattande grad vara tillgängliga, främja allmänhetens förståelse av vetenskap, skapa en grund för nya innovationer samt stöda beslutsfattande. Detta är möjligt endast om den vetenskapliga kommunikationen är flerspråkig, dvs. att forskningsresultat förmedlas och används på olika språk.

Forskningsresultat kan i sin mest omfattande form slå igenom globalt, men förankras alltid lokalt i olika samhällen.

Det internationella vetenskapssamfundet fastställer de vetenskapliga och etiska standarder som gäller forskningsmetoder och -material samt rapportering av resultat och som skapar grunden för forskningsresultatens tillförlitlighet. Forskningsresultat kan i sin mest omfattande form slå igenom globalt, men förankras alltid lokalt i olika samhällen. Tillämpning av forskningsresultat förutsätter också ett vetenskapssamfund som känner de lokala förhållandena samt en kritisk diskussion och dialog mellan olika samhällsaktörer.

Coronapandemin, som började på våren 2020, har påvisat betydelsen av en flerspråkig och tvär­veten­skaplig vetenskaplig kommunikation. Det globala vetenskapssamfundet har snabbt producerat en stor mängd forskning om covid-19, av vilken största delen publicerats på engelska i internationella veten­skapliga tidskrifter. Forskare och experter har haft en viktig uppgift att förmedla de nyaste forskningsresultaten på nationella och lokala språk för beslutsfattarnas, myndigheternas, de yrkesutbildades och medborgarnas bruk.

Nationella tidskrifter och bokförlag möjliggör flerspråkig vetenskaplig publiceringsverksamhet   

Den internationella vetenskapliga publiceringsverksamheten handhas av stora kommersiella förlag, av vilka en del kan ha publiceringsverksamhet också på andra världsspråk än engelska. Nationella utgivare av vetenskapliga tidskrifter och böcker som verkar inom mindre språkområden har en viktig uppgift i att publicera referentgranskade och forskningsetiskt hållbara forskningsresultat särskilt om frågor som har lokal betydelse. De nationella utgivarna av vetenskapliga publikationer ger även ut facklitteratur och populärt hållna publikationer.

Inom små språkområden är vetenskaplig utgivning sällan vinstbringande affärsverksamhet. Utgivning av vetenskapliga publikationer är i allmänhet allmännyttig verksamhet som stöder det lokala vetenskapssamfundet och flerspråkig vetenskaplig kommunikation. Utgivning av vetenskapliga tidskrifter och böcker på de nationella språken stöder sig kraftigt på forskares frivilligarbete, och detta utövas särskilt av icke vinstdrivande vetenskapliga samfund och ideella organisationer. Nationell vetenskapspublicering stöds ofta även med statsunderstöd.  

Med tanke på den öppna vetenskapens mål är det livsviktigt att göra det möjligt för de nationella vetenskapsförläggarna att övergå till öppen publicering.   

En av de viktigaste metoderna för att främja öppen vetenskap är att göra alla referentgranskade vetenskapliga publikationer fritt tillgängliga för alla. Då kan utgivare av vetenskapliga publikationer i små språkområden inte längre upprätthålla publikationsverksamhet med beställnings- eller medlemsavgifter. Kostnaden för att göra nationella publikationer öppet tillgängliga är liten jämfört med internationella förläggare av vetenskapliga publikationer. Med tanke på den öppna vetenskapens mål är det livsviktigt att göra det möjligt för de nationella vetenskapsförläggarna att övergå till öppen publicering.   

Flerspråkig vetenskaplig kommunikation bör värdesättas i bedömning och finansiering av forskning

Eftersom bedömning och finansiering riktar och styr forskningen och forskarnas verksamhet, bör värdet av flerspråkig vetenskaplig kommunikation även beaktas som en faktor som främjar forskarkarriären och forskningsfinansieringen.  Även internationella uttalanden om ansvarsfull bedömning – DORA-deklarationen och Leiden-manifestet om forskningsmetrik – framhäver att också lokalt relevant forskning och publikationer som är avsedda för en bredare publik än vetenskapssamfundet bör beaktas i bedömning.

Också lokalt relevant forskning och publikationer som är avsedda för en bredare publik än vetenskapssamfundet bör beaktas i bedömning.

Fastän valet av publiceringsspråk riktar kommunikationen till en internationell eller en lokal publik, kan vetenskaplig kvalitet eller samhälleligt genomslag inte bedömas enbart på basis av publiceringsspråket. Forskning som publiceras på olika språk kan vara internationell och fylla kriterierna för högklassig forskning. I bedömningen ska det även beaktas att valet av experter och material kan ställa vetenskapsområden, organisationer, projekt eller forskare som är föremål för bedömningen i en ojämlik ställning utifrån publiceringsspråket. 

Internationella publikations- och referensdatabaser – Web of Science och Scopus – gör det möjligt att mäta vetenskaplig publiceringsverksamhet närmast utifrån artiklar på engelska. Användning av dessa bibliometriska databaser ställer den forskning som publicerats på andra språk utanför bedömningen, och således beaktar den inte till fullo publiceringsverksamhet inom alla vetenskapsområden. Experternas språkkunskaper kan också begränsa deras möjligheter att bedöma högklassig forskning som publicerats på andra språk, exempelvis i bedömningen av universitetens forskning eller i samband med rekrytering.

Helsingfors-initiativets rekommendationer för främjande av flerspråkighet i vetenskaplig kommunikation

Vetenskapspolitiken samt bedömningen och finansieringen av forskning bör balansera förhållandet mellan internationellt högklassig och lokalt relevant forskning. Dessa dimensioner av forskningens kvalitet kompletterar varandra. En balanserad språkmångfald innebär att forskningsverksamhetens alla kommunikativa behov har beaktats – även på de språk som dessa behov kräver.

Undertecknarna av Helsingfors-initiativet för flerspråkighet i vetenskaplig kommunikation uppmuntrar beslutsfattare, universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitutioner, forskningsfinansiärer, bibliotek och forskare att anta följande rekommendationer:

1. Stöd spridning av forskningsresultat till förmån för hela samhället.

  • Säkerställ att forskare meriteras för spridning av forskningsresultat bortom den akademiska världen och för interaktion med arv, kultur och samhälle.
  • Säkerställ att lika tillgång till forskningskunskap tillhandahålls på flera språk.

2. Värna om nationella infrastrukturer för publicering av lokalt relevant forskning.

  • Säkerställ att ideella tidskrifter och bokförlag har både tillräckliga resurser och det stöd som behövs för att upprätthålla höga standarder för kvalitetskontroll och forskningsintegritet.
  • Säkerställ att inhemska tidskrifters och bokförlags övergång till öppen tillgång kan ske på ett behärskat sätt.

3. Främja språkmångfald i forskningens bedömning, utvärdering och finansieringssystem.

  • Säkerställ att forskning av hög kvalitet uppskattas i sakkunnigförfaranden, oavsett publiceringsspråk eller publiceringskanal.
  • Säkerställ att tidskrifter och monografier på alla språk beaktas i tillräcklig utsträckning när metrikbaserade system nyttjas.

Helsingfors-initiativet för flerspråkighet i vetenskaplig kommunikation startades i april 2019 av Vetenskapliga samfundens delegation (VSD), Delegationen för informationsspridning (TJNK), Förbundet för vetenskapspublicering i Finland, Universities Norway (UHR) och COST-aktionen "European Network for Research Evaluation in the Social Sciences and the Humanities" (ENRESSH). Även Finlands universitetsrektorers råd UNIFI r.f. har undertecknat Helsingfors-initiativet.

Organisationer och privatpersoner kan underteckna initiativet på adressen www.helsinki-initiative.org.

Janne Pölönen arbetar som planeringschef för publikationsforum vid Vetenskapliga samfundens delegation.


Närmare information:

Kulczycki, E., Guns, R., Pölönen J., Engels, T., Rozkosz, E. & Zuccala, A., Bruun, K., Eskola, O., Starčič, A.I., Petr, M. & Sivertsen, G. (2020). Multilingual Publishing in the Social Sciences and Humanities: A Seven-Country European Study. Journal of the Association for Information Science and Technology: https://doi.org/10.1002/asi.24336.

Kulczycki, E., Mustajoki, H., Pölönen, J & Roeggen, V. (2019). Polyglots need protection. Research Europe: https://www.researchresearch.com/news/article/?articleId=1381733.

Sivertsen, G. (2018). Balanced multilingualism in science. BiD: textos universitaris de biblioteconomia i documentació: http://dx.doi.org/10.1344/BiD2018.40.25.