Ett forskningsprojekt som satsar på växelverkan har mer genomslagskraft

3.8.2020

Om avsikten med forskning är att påverka, måste informatören eller forskaren beakta publikens åskådning och världsbild. Då räcker det inte med att endast informera, utan det behövs en dialog med publiken.

Forskningskommunikation har snabbt blivit en del av forskararbetet under det senaste årtiondet. Forskarna väntas hela tiden sätta ner mer och mer tid på att deras arbete ska få synlighet och genomslagskraft. Samtidigt krävs det att politiker och beslutsfattare grundar sina beslut på forskningsdata.

Det lönar sig att planera kommunikationen om ett forskningsprojekt utifrån projektets mål. I många projekt räcker det med kommunikation i en riktning, t.ex. med ett blogginlägg på universitetets webbplats. Men om projektet har som mål att ta fram information som ändrar människornas beteende, val eller beslutsfattande, kommer man inte långt med att enbart informera.

Varför? Eftersom informationsflödet i dagens läge är så omfattande. Det räcker inte med enbart fakta, eftersom människorna tolkar ny information genom att spegla den mot sina egna åsikter och sin egen världsbild. Ju bättre den nya informationen motsvarar de egna åsikterna, desto lättare är det att tro på och tillägna sig den.

För att du ska få fram ditt budskap, måste du förstå från vilken synvinkel din målpublik betraktar det ämne som du forskar i.

Men hur tar man reda på vad som rör sig i publikens huvud och vad de tänker och tycker?

Genom att fråga, diskutera och lyssna. Vilka ärenden har ministeriets tjänsteman för närvarande på sitt arbetsbord? I hurdana utmaningar behöver medborgarna råd?

Den som söker den finner – forskaren måste bara komma ihåg att fråga

Om forskningsämnet är känsligt, är det viktigt att öppna dialogen med intressentgrupperna redan i början av projektet. Ring upp dem. Berätta kortfattat för intressegruppernas representanter om vad ditt arbete handlar om och red ut vad som särskilt intresserar dem. Fråga modigt vilka teman som de för närvarande arbetar med och på vilket sätt de skulle vilja få tag på forskningsdata.

Med en nyfiken och öppen inställning kan du lära dig något överraskande och nytt om ditt eget forskningstema.

Forskarnas roll är ofta att berätta om det egna arbetet och att svara på frågor i slutet av ett anförande. Tänk om du skulle vända på steken och själv vara den som ställer frågor? Med en nyfiken och öppen inställning kan du lära dig något överraskande och nytt om ditt eget forskningstema.

Ordna ett inledande möte när projektet startar, som i stället för en massa anföranden bygger på en jämbördig dialog med intressegrupperna. Rita en tidslinje för projektet och planera på förhand de skeden, i vilka det lönar sig att vända sig till intressegrupperna. Inrätta ett råd med representanter från varje intressegrupp. Presentera ditt arbete regelbundet för rådet och fråga hur du bäst kommunicerar om det.

Upprätthåll en regelbunden dialog

Upprätthåll en regelbunden dialog genom att träffa intressegrupperna ansikte mot ansikte eller per telefon. Fråga vad som är på gång. Lyssna. Redogör för hur projektet framskrider så att intressegrupperna kan berätta om sina synpunkter i rätt tid.

Fördela ansvaret för kommunikationen och växelverkan mellan medlemmarna i forskningsteamet. De som känner sig hemma i sociala medier kan upprätthålla en dialog på Twitter. De som trivs bäst på scenen kan fokusera sin arbetstid på att presentera projektet på evenemang. På så sätt behöver alla inte vara bra på alla kommunikationsformer. Kom emellertid ihåg att kommunikationsfärdigheterna kan och bör utvecklas, och att ingen är mästare från början.

Använd dialog och workshops som metoder för att skaffa information.

Använd dialog och workshops som metoder för att skaffa information. Ordna workshops tillsammans med de aktörer, vilkas åsikter du önskar höra för din forskning. Om ditt mål är att ge policyrekommendationer som grundar sig på forskningsdata för en revidering av den sociala tryggheten, sitt ner och diskutera med människor som använder sociala förmåner.

Det är lättare att slutföra än att inleda ett projekt

Om du har lyckats skapa ett samarbete och långsiktigt hållit kontakt med intressegrupperna, borde det vara lättare att slutföra projektet än det var att inleda det. Du känner redan de väsentligaste intressegrupperna tämligen väl och du vet via vilka kommunikationskanaler du kan nå dem.

Bedöm modigt tillsammans med intressegrupperna vilken slags växelverkan som lyckades och vilken inte. Dela öppet med dig av dina erfarenheter.

Iina Ala-Kurikka kommunicerar om och för dialog i projektet SusiLIFE som koordineras av Naturresursinstitutet.