De vetenskapliga samfunden som vetenskapsfrämjare

Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) är ett samarbetsorgan för de vetenskapliga samfunden i Finland. VSD lät utföra en enkät bland sina medlemssamfund, och år 2019 publicerades resultatet av den i form av publikationen Tieteelliset seurat Suomessa 2018 (finns enbart på finska). Den här artikeln grundar sig på denna publikation.

VSD:s medlemskår består av 282 vetenskapliga samfund och fyra vetenskapliga akademier. Eftersom alla vetenskapliga samfund – vilkas namn förutom samfund kan vara förbund, förening, stiftelse, institut eller annat – inte är medlemmar i VSD, är det exakta antalet samfund inte känt. Då ett samfund uppfyller vissa villkor kan det ansöka om medlemskap i Vetenskapliga samfundens delegation och få tillgång till de tjänster som delegationen tillhandahåller för sina medlemmar.

Vad är ett vetenskapligt samfund?

Det finns många former av vetenskapliga samfund. Samfundet kan i egenskap av ett allmänt samfund koncentrera sig på alla vetenskapsområden eller i egenskap av centralsamfund på verksamhet inom flera vetenskapsområden. Ofta koncentrerar sig samfunden i egenskap av specialsamfund på ett visst vetenskaps- eller forskningsområde. Majoriteten av de finländska vetenskapliga samfunden verkar riksomfattande, men samfunden kan också vara lokala eller internationella. Även om ett samfund är finländskt kan det mycket väl ha internationell verksamhet eller internationellt samarbete.

Samfunden når således sina medlemmar över organisationsgränser och över geografiska gränser. De sammanför medlemmar som är intresserade av samma saker. År 2018 hade VSD:s minsta medlemssamfund tjugo medlemmar och det största 65 000 medlemmar. Stiftelser och institut har inte nödvändigtvis medlemmar överhuvudtaget. I enkäten var medianvärdet för antalet personmedlemmar 230 och 231.

På VSD:s webbplats presenteras varje månad ett medlemssamfund. Artiklarna om månadens medlemssamfund ger en bra bild av samfundsspektret i Finland och hur samfunden organiserar sin verksamhet. 

Samfundens mål och uppgifter

Majoriteten av de samfund som deltog i enkäten meddelade att deras mål är att främja ett visst vetenskaps- eller forskningsområde. Var fjärde samfund drev även utvecklingen inom en viss yrkesgrupp eller ett visst fackområde, var femte vetenskap överlag. Samfunden hade även andra mål, såsom att främja hobbygruppers verksamhet eller populärvetenskap.

Samfunden strävar efter att vara samhällspåverkande i ärenden som de anser viktiga. Samfunden utövar vetenskapskommunikation och vetenskapsfostran, ger utlåtanden, ordnar evenemang och samarbetar med medier samt andra samfund och forskningsorganisationer. 

Som sin viktigaste uppgift nämnde samfunden sitt primära mål, att främja ett visst forsknings- eller vetenskapsområde, samt publikationsverksamheten. Samfunden ordnar även konferenser och seminarier. Med intäkterna från dem kan samfunden finansiera sin verksamhet, men som sin viktigaste inkomstkälla uppgav samfunden medlemsavgifterna och VSD:s publikationsunderstöd.

Samfundens typiska budget var 30 000 euro. Vart fjärde samfund verkade med en årsbudget på mindre än 5 000 euro, medan åtta samfund hade en årsbudget på över en miljon. Det finns skillnader mellan samfunden, men det typiska är att deras verksamhet bygger på frivillighet. Frivilligheten gör samfundens verksamhet snabb och smidig, men samtidigt kan den även göra verksamheten sårbar.

Samfunden som utgivare av vetenskapliga verk och som forskningsorganisationer

143 medlemssamfund ger ut åtminstone en referentgranskad tidskrift eller bokserie – i huvudsak på finska, men största delen av samfunden har utgivning på flera språk. Många samfund uppgav att ett av deras viktigaste mål är att bevara finskan som ett vetenskapligt språk.

Av de vetenskapliga publikationskanalerna i Finland är nästan 70 procent i samfundens regi. Samfunden eftersträvar inte någon vinst och deras årsbudgeter är relativt små. Deras publikations­verksamhet är således mycket kostnadseffektiv.

Ungefär en tredjedel av de publikationer som VSD:s medlemssamfund gav ut 2016–2017 finns öppet tillgängliga. I många samfund planerar man att övergå till öppen publicering. Ett hinder för övergången är att det fortfarande inte finns något beslut om kostnadsmodellen för öppna publikationer. Öppen publicering och kostnaderna i anslutning till den, såsom medlemsavgifterna för tillgång till publikationer, är en central fråga för vetenskapssamfunden för närvarande.

I samfunden bedrivs även forskning. I synnerhet stora och stabila samfund finansierar medlemmars forskning, och samfunden kan också ha egna forskningsprojekt, men framför allt samlar de in material och upprätthåller arkiv. Nästan alla samfund ordnar även seminarier och konferenser. Utöver publikations­verksamheten sköter samfunden även många vetenskapliga evenemang. Särskilt i framtiden skulle många samfund vilja satsa på unga forskare och stöda deras yrkesbana.

Hur ser vetenskapssamfundens framtid ut?

Samfunden anser i stor utsträckning att deras verksamhet och roll kommer att fortsätta som hittills eller rentav växa. De planerar nya verksamhetsformer och publikationer, evenemang och vetenskapskommunikation. Samfunden anser också att deras existens och arbete är viktiga.

Vetenskapliga samfundens delegation, som även publicerar artiklar på webbplatsen Ansvarsfull forskning, fungerar som ett gemensamt organ för de vetenskapliga samfunden. Den här artikeln grundar sig på VSD:s utredning ”Tieteelliset seurat Suomessa 2018”.

_{Ytterligare information:
Tieteelliset seurat Suomessa 2018. Vetenskapliga samfundens delegation, webbpublikationer 7. Författare: Laura Korkeamäki, Elina Late, Janne Pölönen, Lea Ryynänen-Karjalainen och Sami Syrjämäki. Vetenskapliga samfundets delegation, Helsingfors, 2019. https://doi.org/10.23847/isbn.9789525995183.}