God praxis inom utvärdering av forskare

Den nationella rekommendationen för ansvarsfull utvärdering av forskare innehåller anvisningar om hur en forskarutvärdering genomförs ansvarsfullt från början till slut.

[teksti]Utvärdering inverkar på forskares arbete. Forskare utvärderas såväl vid rekrytering, i olika skeden av yrkesbanan som i samband med finansiering. En enskild forskare kan utvärderas som en del av en större helhet då hen ingår i en forskningsgrupp eller då det görs en omfattande utvärdering av forskningen i en forskningsorganisation. Forskare utvärderas i situationer som inbegriper jämförelse och konkurrens.

För att garantera ansvarsfull utvärdering i forskningsorganisationer utarbetades God praxis inom utvärdering av forskare – Nationell rekommendation för ansvarsfull utvärdering, som publicerades på våren 2020.

Ansvarsfulla expertutvärderingar och forskningsmetrik

Internationella upprop på 2010-talet, såsom San Francisco Declaration on Research Assessment, dvs. den så kallade DORA-deklarationen, Leiden-manifestet om forskningsmetrik, rapporten Metric Tide och Hong Kong Manifesto, rekommenderar att man inte ersätter experternas forskarutvärderingar med metrikmätare. I Finland har Publikationsforum år 2019 upprättat anvisningar för hur publikationsforumets nivåklassificering kan användas som en del av forskarutvärdering så att den på ett ansvarsfullt sätt stöder experternas utvärderingar. 

Ansvarsfull användning av forskningsmetrik kan utgöra en del av den övergripande utvärderingen, då dess metoder tillsammans med expertutvärderingen kompletterar varandra. Den metrik som används ska då vara mångsidig, täckande och genomföras ansvarsfullt.

Ansvarsfull användning av forskningsmetrik kan utgöra en del av den övergripande utvärderingen, då dess metoder tillsammans med expertutvärderingen kompletterar varandra.

Utöver metriken kan expertutvärderingen snedvridas även på grund av utvärderarens subjektivitet, partiskhet, omedvetna attityder och värderingar, expertområde och av en ogenomskinlig utvärderingsprocess.

I rekommendationen God praxis inom utvärdering av forskare – Nationell rekommendation för ansvarsfull utvärdering ges råd om hur forskarutvärdering kan göras ansvarsfullt från början till slut. I den här artikeln behandlas rekommendationens huvuddrag, och mera information finns i själva rekommendationen. Den innehåller även en verkställighetsplan med vilken god praxis inom utvärdering av forskare förankras inom hela forskarsamfundet.

Allmänna principer för och god praxis inom utvärderingen av forskare

De allmänna principerna för utvärdering av forskare är transparens, integritet, opartiskhet, kompetens och mångfald. Dessa principer tillämpas på den goda praxis som fastställs i rekommendationen och som gäller följande delområden inom utvärderingsprocessen:

1. Utformande av utvärderingsprocessen
2. Utvärdering av forskning
3. Forskarens mångsidiga arbetsuppgifter
4. Forskarens delaktighet i utvärderingen

Den första rekommendationen för utvärdering av forskare gäller utformandet av god praxis i utvärderingsprocessen. Utvärderingens mål och kriterier ska finnas öppet tillgängliga för alla parter. Det material som används i utvärderingen båda insamlas och används på ett relevant och heltäckande sätt. Utvärderarna ska vara ojäviga i förhållande till sitt uppdrag och gruppen utvärderare ska vara mångsidig. Vid valet av kriterier, material och utvärderare ska  likvärdighet beaktats.

Den andra delen av rekommendationerna för god praxis behandlar utvärdering av forskning, i vilken man beaktar vetenskaplig kvalitet, öppen tillgång och etik. Utvärdering av vetenskaplig kvalitet kan genomföras genom att både granska forskningens vetenskapliga innehåll och använda forskningsmetrik. Rekommendationen innehåller en separat rekommendation med nio punkter gällande ansvarsfull användning av publikationsmetrik. 

Den tredje delen behandlar forskaruppgifternas mångsidighet. Undervisning och handledning anses utgöra en väsentlig del av forskarens arbete och de ska ges relevant tyngd i utvärde­ringen. I utvärderingen beaktas samhälleligt genomslag och växelverkan samt forskarens insatser i forskarsamfundet och andra sammanhang. Eftersom dessa förverkligas på olika sätt inom olika vetenskapsgrenar och det inte finns standardiserade mätare på samma sätt som inom utvärdering av vetenskaplig kvalitet, ska villkoren fastställas i utvärderingen. Vetenskapsgrenarnas särdrag ska även i övrigt beaktas i utvärderingen.

Den fjärde delen gör forskaren delaktig i utvärderingen. Också forskaren ska ges möjlighet att ge sin syn på arbetets mål, betydelse och genomslag. Det är bra att planera utvärderingen så att den som utvärderas har nytta av den. Responsen hjälper den som utvärderas.

Utvärdering av forskar formar och styr forskningen. Hela forskarsamfundet bör ta ansvar för principerna och praxisen för utvärdering av forskare. Rekommendationen för ansvarsfull utvärdering av forskare lägger grunden för ett fungerande, mångsidigt och välmående forskarsamfund.