Värna om forskningspersonernas anonymitet!

24.1.2019

Forskningspersoner kan enklast identifieras utgående från namn, men också andra uppgifter kan avslöja identiteten.

Skyddet av forskningspersonernas integritet är en av de mest centrala forskningsetiska principerna, och särskilt viktigt i forskningspublikationer. Huvudregeln är att forskningsresultaten ska presenteras på ett sådant sätt att anonymiteten tryggas för forskningspersonerna och av dem omnämnda personer. Forskningspersonernas identitet kan röjas om forskningspersonerna är experter eller offentliga personer. Det samma gäller om forskningspersonerna exempelvis producerar skriftliga verk (dikter och motsvarande), och forskaren och forskningspersonerna uttryckligen enas om att namnen ska inkluderas i forskningspublikationerna. Att forskningspersonernas identitet avslöjas hör ändå till undantagen.

Sammandrag, figurer och tabeller som används i statistiska analyser kan lätt formges så att det är omöjligt att identifiera enskilda svarande utgående från resultaten. Vid rapportering av kvalitativa undersökningar krävs däremot noggrann bedömning från fall till fall för att trygga forskningspersonernas anonymitet, särskilt när man använder direkta citat ur forskningsmaterialet.

Huvudregeln är att forskningsresultaten ska presenteras på ett sådant sätt att anonymiteten tryggas för forskningspersonerna och av dem omnämnda personer.

Forskningspersonen kan enklast identifieras utgående från namn, men också andra uppgifter kan avslöja identiteten. I stället för en enskild uppgift eller antydning kan en kombination av flera olika uppgifter användas för identifiering. Att ett citat ur materialet exempelvis innehåller en kombination av uppgifter om forskningspersonens bostadsort, ålder, yrkestitel och kön möjliggör inte nödvändigtvis identifiering, om forskningspersonen är en 35-årig kvinnlig sjukskötare som bor i Helsingfors, och publikationen inte anger några andra identifieringsuppgifter. Om forskningspersonen däremot är en 35-årig kvinnlig sjukskötare i Alavieska, kan dessa bakgrundsuppgifter vara tillräckliga för att avslöja personens identitet för boende i samma område.

Ett sätt att säkerställa anonymiteten är att kategorisera bakgrundsuppgifterna. Om den i Alavieska bosatta forskningspersonen kan forskaren berätta att hon bor ”i en landsortskommun i Norra Österbotten”. Denna gruppering omfattar 17 olika kommuner och det är praktiskt taget omöjligt att identifiera personen endast utgående från ålder, yrke, kön och kategoriserat bostadsområde.

Eftersom en kombination av flera uppgifter kan användas för identifiering, måste utdrag från materialet granskas som en helhet också på individnivå. Om forskningspublikationen exempelvis innehåller flera direkta utdrag från material om sjukskötaren från Norra Österbotten, måste forskaren kontrollera att en person som läser alla dessa utdrag vart för sig inte kan identifiera forskningspersonen i fråga.

Om forskaren bestämmer sig för att göra identifieringsuppgifterna mindre specifika, måste alla sådana uppgifter avlägsnas ur utdragen på ett konsekvent sätt. Om sjukskötaren berättat att hon och hennes kompisar ibland deltar i karaokekvällarna på Hippu, förstår en uppmärksam läsare att den intervjuade sannolikt bor i närheten av baren Hippu i Alavieska, fastän forskaren endast angett ”landsortskommun i Norra Österbotten” som geografisk bakgrundsinformation.

Huruvida bakgrundsuppgifterna om forskningspersonerna är nödvändiga avgörs naturligtvis av själva undersökningens behov, och forskaren bör vara konsekvent i valet av dessa uppgifter. Forskaren ska å ena sidan se till att information som är relevant för analysen förmedlas till läsaren, och å andra sidan försäkra sig om att trygga anonymiteten för forskningspersonerna och av dem omnämnda personer. Anvisningarna för anonymisering av forskningsdata innehåller även lösningar för anonymisering av utdrag från forskningsmaterial i forskningspublikationer.

Arja Kuula-Luumi, utvecklingschef, Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv


Ytterligare information:

Aineistonhallinnan käsikirja: Tunnisteellisuus ja anonymisointi (Handbok i datahantering: identifierbarhet och anonymisering), http://www.fsd.uta.fi/aineistonhallinta/fi/tunnisteellisuus-ja-anonymisointi.html