Forskarens minneslista vid publicering av forskningsdata

24.1.2019

Vilka saker bör beaktas i god tid när man tänker på att publicera forskningsdata?

1. Avtala i god tid om ägarskapet till data

Data får endast publiceras eller tillgängliggöras med ägarens tillstånd. Om du samlar in data tillsammans med andra forskare är det bra att mellan alla parter upprätta ett skriftligt avtal om ägarskapet till materialet. Detta ska gärna ske innan data samlas in. Om ni istället använder data som samlats in av andra bör ni kontrollera publiceringsrättigheterna till materialet, innan ni överlåter det. Begär ett skriftligt avtal om detta.

Utan skriftliga avtal blir ägarskapet komplicerat att reda ut. Att inte upprätta några avtal är ett alternativ bara i det fall att du själv sköter alla forskningens skeden utan samarbete med andra.

2. Tänk redan när du planerar forskningen på var du kommer att publicera dina data

Rekommenderar din forskningsfinansiär att dataarkiv används (se finansiärens anvisningar och t.ex. Sherpa/Juliet)? Hur är det med den tidskrift där du publicerar forskningsresultaten (se tidskriftens författaranvisningar och t.ex. FAIRsharing.org)?

Det lönar sig att publicera data där andra forskare inom ditt område publicerar sitt material. Fråga alltså dina kollegor, kontrollera om motsvarande data publicerats i forskningspublikationer inom ditt område, eller använd söktjänster för att ta reda på var motsvarande data publicerats tidigare (t.ex. re3data.orgDataMed osv.).

Om din forskning gett upphov till data av flera olika typer, bör du lagra varje datatyp på det ställe där den passar bäst, snarare än att lagra allt i ett och samma arkiv. Till exempel kan något arkiv vara bäst lämpat för enkätdata, medan ett annat passar bättre för avbildningsdata och så vidare. Kom ihåg att förse dina data med en beskrivning av var helhetens övriga delar finns.

En del arkiv publicerar all lagrad information, medan andra har strikta kvalitetskriterier. Ett bra dataarkiv förser data med en permanent ID-kod (t.ex. DOI eller URN), som gör det lättare att hänvisa till data i publikationer. Vid val av dataarkiv är det också bra att beakta vilka stödtjänster olika arkiv erbjuder samt hur åtkomstkontrollen ordnats.

3. Beakta dataarkivets krav i fråga om dokumentation, metadata och filformat

Dataarkiv av hög kvalitet ser till att materialet lätt kan användas på nytt, och ställer därför krav på format och dokumentation. Datapubliceringen i sig är inte tillräcklig, utan data måste vara dokumenterade så att de är begripliga och så att forskningsresultaten lätt kan verifieras utgående från dem. Data får inte heller publiceras i ovanliga format, utan avsikten är att gynna allmänt förekommande filformat.

Att dokumentera data efter att forskningen slutförts är svårt och arbetskrävande. Därför ska dokumentationen planeras i början av projektet och sedan utföras allt eftersom forskningen framskrider. Det här tar en del tid i början av projektet men underlättar i allmänhet och gör i slutändan att forskningen går snabbare.

4. Kom ihåg forskningspersonernas integritetsskydd

Om ditt material innehåller känslig information, såsom ömtåliga personuppgifter, bör du ta reda på om det är möjligt att publicera materialet i anonymiserad form. Mer information om identifierbarhet och anonymisering finns till exempel på Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv. Din organisations stödtjänster kan ge dig hjälp och råd i integritetsskyddsfrågor.

5. Välj en passande licens för dina data

För att definiera villkoren för fortsatt användning av materialet kan du till exempel använda en Creative Commons-licens. Publicering under CC-licens innebär att en del av rättigheterna överlåts på användaren enligt dina villkor. För algoritmer, koder och programvara som hänför sig till data passar exempelvis MIT- och GNU GPL-licenser.

Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv och Språkbanken är exempel på dataarkiv där du kan lagra både öppet licensierat material och sådant material vars användarrättigheter omfattas av begränsningar, exempelvis på grund av personuppgifter. Ta del av dataarkivets anvisningar och/eller kontakta arkivet så tidigt som möjligt, för att försäkra dig om möjligheterna till tillgängliggörande av dina data.

Om du behöver råd i fråga om publicering av data kan du be din egen organisations bibliotek om hjälp, eller vända dig till ett dataarkiv, såsom Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv eller Språkbanken.

Mari Elisa Kuusniemi, Katri Larmo och Siiri Fuchs är informationsspecialister på Datastödet vid Helsingfors universitets bibliotek.