Forskningsinformation till stöd för beslutsfattande

Vetenskapen och vetenskapsmännen påverkar på många sätt också samhället utanför vetenskapscampusarna. För det första inverkar forskarna genom undervisning på utbildningen av nya experter inom samhällets olika sektorer. Forskarna bidrar, genom högklassig forskning och forskningsresultat samt internationellt samarbete, till vetenskapliga framsteg och förändrar därigenom vår världsbild och våra uppfattningar om olika företeelser och deras betydelse. Forskningsinformation hjälper oss också att göra smartare val i vår vardag. Långsiktigt forskningsarbete, vetenskapliga genombrott och nya uppfinningar skapar också förutsättningar för näringslivets verksamhet.

Utöver de ovannämnda effekterna som rentav kan te sig självklara förväntas forskare också i allt högre grad interagera med det övriga samhället samt främja forskningsresultatens genomslagskraft. Forskarna kan bemöta dessa förväntningar bland annat genom olika former av vetenskapskommunikation. Expertspalter, bloggar och andra publikationer som populariserar forskning, samt olika offentliga framträdanden, kan användas för att presentera de senaste forskningsresultaten för allmänheten, ge en inblick i forskarens vardag, erbjuda nya perspektiv och ta ställning till olika frågor samt vid behov även ruska om förstelnade uppfattningar.

Vetenskapen hjälper till att lösa krångliga utmaningar

Vetenskapen får genomslag också genom att stödja det samhälleliga beslutsfattandet, kunskapsbaserat ledarskap och utvecklingen av arbetsmetoder. Vetenskapens roll betonas när de frågor som ska besvaras är vittgående och svåra. Högklassig och mångsidig forskningsinformation behövs för att lösa de komplexa utmaningar som beslutsfattare ofta ställs inför.

Samhälleligt beslutsfattande är ett komplicerat fenomen som omfattar olika uppfattningar, värderingar och fakta. Beslutsfattare bör också bygga sina värderingar på många andra faktorer, men det är viktigt att föra fram olika alternativa lösningsmodeller för att den kunskapsbas som ligger till grund för besluten ska vara så heltäckande som möjligt, välgrundad och evidensbaserad.

Vetenskapens roll betonas när de frågor som ska besvaras är vittgående och svåra.

Forskning till stöd för beslutsfattande görs till exempel i program för strategisk forskning samt i projekt genomförda av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS). Forskningen inom de 3–6-åriga programmen för strategisk forskning söker lösningar på omfattande samhälleliga utmaningar som kräver ett flervetenskapligt tillvägagångssätt. Kortvarigare VN TEAS-projekt producerar däremot information och synvinklar för att bemöta de informationsbehov som statsrådet fastställt och som kan vara mycket brådskande. Båda typerna av projekt betonar det fortlöpande samarbetet mellan de som producerar informationen och de som använder den.

Programmen för strategisk forskning har bland annat fokuserat på föränderliga förvaltningsmetoder, framtidens kunnande och arbetsliv, hållbar tillväxt och anpassning samt metoder för att förebygga marginalisering. Exempel på ämnen som utretts inom statsrådets utrednings- och forskningsprojekt är utnyttjandet av öppna data i offentlig förvaltning, möjligheter inom förnybar energi och cirkulär ekonomi, olika metoder för att stärka sysselsättningen samt nuläget och framtidsutsikterna avseende vårt lands cybersäkerhet.

Förtroende, rätt tidpunkt samt tät interaktion viktiga faktorer

Öppet tillgänglig forskningsinformation kan, utöver effektivt beslutsfattande och högklassig lagberedning, främja den samhälleliga debatten om viktiga frågor, öka samarbetet mellan de som producerar informationen och olika intressentgrupper samt säkerställa och upprätthålla medborgarnas förtroende för beslutsfattandet.

Forskningsinformation produceras i större mängd än någonsin i mänsklighetens historia, och är numera också mer lättillgänglig än tidigare. För att tillgängliggöra den mest relevanta informationen bland enorma datavolymer, bör de som producerar informationen kunna säkerställa forskningsinformationens kvalitet, sammanställa informationen och lyfta fram den mest relevanta informationen så att den är tillgänglig för de som behöver den.

Förtroende är den viktigaste faktorn i interaktionen mellan forskare och beslutsfattare. Ömsesidigt förtroende är en förutsättning för en fungerande interaktion. Också tidpunkten är väsentlig, eftersom informationen ofta måste bli tillgänglig redan i ett så tidigt skede som möjligt av den politiska cykeln.

För att garantera att forskningsinformationen utnyttjas är det viktigt att forskarna och beslutsfattarna verkar i nära samarbete.

Man måste också hitta fungerande former för samarbete. För att garantera att forskningsinformationen utnyttjas är det viktigt att forskarna och beslutsfattarna verkar i nära samarbete, i allt från preliminära diskussioner om politiska åtgärder till efterhandsbedömningen av de valda åtgärderna. Forskarna kan föra fram sin insats bland annat genom rapporter, policy briefs eller informella diskussioner. Informationen bör läggas fram kärnfullt och i visuellt tilltalande form, för att de huvudsakliga budskapen snabbt ska nå den som använder informationen.

Risto Alatarvas, specialsakkunnig, statsrådets kansli

_{Ytterligare information:}

_{Finlands Akademi (2016). Vetenskapens tillstånd 2016. Tillgänglig: http://www.aka.fi/sv/forskningspolitisk-verksamhet/vetenskapens-tillstand/
Höijer, Laura (2017). Päätöksenteon tueksi luotettavaa tietoa, ei vaihtoehtoisia faktoja. Miljöministeriets Ynnä Muuta-blogg 14.3.2017. Tillgänglig: https://www.ym.fi/fi-FI/Ajankohtaista/Ynna_Muuta_blogi/Paatoksenteon_tueksi_luotettavaa_tietoa_(42425)
Muhonen, Reetta & Puuska, Hanna-Mari (red.) (2014). Tutkimuksen kansallinen tehtävä. Tammerfors: Vastapaino.
Mustajoki, Arto (2005). Tutkimuksen vaikuttavuus: mitä se on ja voidaanko sitä mitata? Tieteessä tapahtuu 6/2005: 33–37. http://journal.fi/tt/article/view/58648/20227
Seppälä, Matti (2016). Mielipidekirjoittelu ja yhteiskunnallinen vaikuttaminen. Tieteessä tapahtuu 2/2016: 70–75. http://journal.fi/tt/article/view/55957/18449
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: https://tietokayttoon.fi/sv/framsida
Strategisk forskningsfinansiering: http://www.aka.fi/sv/strategisk-forskning/
Väliverronen, Esa (2016). Julkinen tiede. Tammerfors: Vastapaino.}