Etikprövning inom humanvetenskaperna i Finland sedan 2009

För en del av humanforskningen görs en särskild etisk granskning och riskbedömning innan forskning kan inledas. I sådant fall ska det för forskningen ansökas om etikprövning, som görs i enlighet med Forskningsetiska delegationens (TENK) anvisningar. Först efter att etikprövningsnämnden för humanvetenskaper gett ett positivt utlåtande kan forskarna påbörja sitt praktiska forskningsarbete.

Den etiska förhandsprövningen görs således innan forskningen inleds. På så sätt är etikprövningen en del av en övergripande och förutseende forskningsetik som syftar till att förutse etiska problem och risker. Forskning som bedrivs i enlighet med de etiska principerna och god vetenskaplig praxis är också av god kvalitet och tillförlitlig och som sådan en viktig del av ansvarsfull vetenskap.

Etikprövningsnämnden som genomför bedömningen är inte ett organ som genom sträng kontroll minskar möjligheterna till forskning, utan den betjänar och stöder forskarna genom att säkerställa forskningsplanens kvalitet i etiska frågor och då det gäller att undvika risker.

Forskningsetiska delegationens anvisningar är förpliktande för dem som binder sig till dem

Forskningsetiska delegationen meddelade år 2009 den första anvisningen om etiska principer för humanistisk, samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning och ett förslag om ordnande av etikprövning inom dessa områden. I förslaget ingick en rekommendation om att inrätta etiska nämnder för humanvetenskaper med uppgifter att ge utlåtanden om etikprövning. Nämnder kan inrättas för enskilda forskningsområden eller geografisk region, men i allmänhet har de inrättats för en forskningsorganisation. Forskningsorganisationen kan, om den så önskar, även fastställa andra uppgifter för nämnden.

Avvikande från lagen om medicinsk forskning, som föreskriver om etikprövning av medicinsk forskning, omfattas Forskningsetiska delegationens anvisning inte av lagstiftningen, men anvisningens förpliktade egenskap uppstår genom att de finländska vetenskaps- och forskningsorganisationerna har förbundit sig att följa den. Nästan alla högskolor, forskningsinstitut och arkiv som verkar inom dessa vetenskapsområden i Finland har redan åtagit sig att följa anvisningen.

I praktiken undertecknar rektorn eller direktören åtagandedokumentet på organisationens vägnar och utser en etikprövningsnämnd för humanvetenskaper för en mandatperiod på 2–4 år beroende på forskningsorganisation.

Etikprövningsnämnden för humanvetenskaper tjänar forskaren

Etikprövning av forskning genomförs i praktiken av etikprövningsnämnderna för humanvetenskaper, vilka utgör en del av stödtjänsterna för forskare. Eftersom forskning inte kan påbörjas före ett positivt utlåtande, är tjänsten viktig och ansvarsfull, eftersom dröjsmål inom etikprövningen även försenar forskningen.

Numera kan allt flera aktörer – utgivare, finansiär, samarbetspart – förutsätta etikprövning, fastän Forskningsetiska delegationens kriterier inte skulle förutsätta detta.

Numera kan allt flera aktörer – utgivare, finansiär, samarbetspart – förutsätta etikprövning, fastän Forskningsetiska delegationens kriterier inte skulle förutsätta detta. Nämnden står till tjänst också i sådana situationer för att säkerställa att forskaren i sinom tid ska kunna publicera sina forskningsresultat, att även det sista hindret för att få finansiering ska överstigas och samarbetspartnerna övertygas om att forskningen till alla delar följer etiska regler och principer.

I universiteten utgörs den tvärvetenskapliga medlemskåren av forskare som så täckande som möjligt representerar universitetets olika vetenskapsområden och olika skeden av forskarkarriären samt ofta även av andra experter (t.ex. jurist, dataskyddsexpert). De etiska frågorna inom forskningen kräver alltid särskild överläggning, som förutsätter både kunskap och erfarenhet av de olika forskningsområdenas särskilda egenskaper.

Nämndernas sekreterare och medlemmar har också en viktig roll då det gäller att sprida den forskningsetiska medvetenheten inom sitt samfund.

Etikprövningen grundar sig på de etiska principerna

Då forskningen inkluderar försöks- eller undersökningspersoner följs principer som kan härledas till den allmänna respekten för de mänskliga rättigheterna och människovärdet: respekt för försökspersonens självbestämmanderätt, undvikande av skada samt integritetsskydd.

Det finns konkreta metoder för att följa principerna, t.ex. ombes försökspersonen om ett informerat samtycke till att delta i studien i egenskap av försöksperson. Genom detta säkerställs det att självbestämmanderätten uppfylls. I forskningsplanen och i det meddelande som ges till försökspersonen ska det tämligen noggrant redogöras för vad som händer med försökspersonen under studien och på vilket sätt det säkerställs att försökspersonen inte kommer till skada.  Dessutom ska det omsorgsfullt planeras och även delges försökspersonen hur de personuppgifter som samlas in kommer att behandlas och på vilket sätt forskningen garanterar att försökspersonens integritetsskydd bevaras. 

Det är nämndens uppgift att granska alla dessa dokument och att bedöma om principerna följs i forskningsprojektet i enlighet med planen. Det lönar sig att beakta att ett positivt utlåtande från nämnden inte är ett forskningstillstånd och att ansvaret i och med etikprövningen inte övergår från forskaren till nämnden: forskaren är alltid själv ansvarig för sin forskning och för eventuella risker med den. Detta framhävs ytterligare om forskningen inte genomförs på det sätt som den beskrevs i begäran om utlåtande till nämnden.

Sökandet efter god praxis: anvisningar och kommunikation

Utlåtandebegäran, utifrån vilken bedömningen görs på nämndens möte, innehåller flera bilagor och kräver att forskaren lagts ner tid på den. Om begäran innehåller brister, krävs det ibland mycket diskussion med forskaren om de brister som nämnden observerat. De måste korrigeras enligt nämndens anvisningar innan ett positivt utlåtande kan utfärdas.

Därför är det viktigt att nämnden ger forskarna goda och detaljerade anvisningar som ger forskarna möjlighet att göra utlåtandebegäran som nämnden direkt kan ge ett utlåtande om utan fortsatta diskussioner. Detta bidrar till att det går åt mindre tid för forskarna att ansöka om ett utlåtande om etikprövning och att de får mer tid för sin huvudsakliga forskning.

I de mest aktiva nämnderna har det behandlats över 90 utlåtandebegäran på elva möten, vilket innebär att välskrivna anvisningar och väl utförda utlåtandebegäran även leder till en snabb handläggningsprocess för begäran.

Högklassig forskning kan inte göras utan att den samtidigt är etiskt tillförlitlig.

Under det senaste året har även dataskyddslagstiftningen medfört utmaningar för nämnderna. Eftersom det i utlåtandebegäran även ingår obligatoriska dokument i anslutning till dataskyddet måste nämndens kompetens även innefatta kännedom om dataskyddslagstiftningen. På grund av det har många nämnder antingen en dataskyddsexpert eller jurist med som medlem eller expert.

Etikprövningsnämnden för humanvetenskaper ger råd, stöd och handledning

Etikprövningen är inte ett avskilt, påklistrat byråkratiskt påhitt, utan den hänger samman med arbetet för att säkerställa att forskningen inte medför risker eller orsakar skada för någon enda part: försöks- eller undersökningspersoner eller för forskaren själv. Högklassig forskning kan inte göras utan att den samtidigt är etiskt tillförlitlig. Nämnden har i uppgift att genom sin sakkunskap säkerställa detta för forskarens räkning.

FD Raija Oikari är specialexpert på forskningsetik vid Jyväskylä universitet.