Delegationen för informationsspridning har utarbetat rekommendationer för vetenskapskommunikation som betonar vikten av att integrera vetenskapskommunikation i professionell forskning.
”Rättfram kommunikation, ansvarsfull påverkan. Rekommendationer för vetenskapskommunikation” uppmuntrar vetenskapssamfundet till öppenhet och offentlighet. Vetenskapskommunikation är en väsentlig del av forskningsarbetet. Mångsidig vetenskapskommunikation och -journalistik av hög kvalitet bygger upp en kultur av öppen vetenskap samt en tillit till vetenskap och forskning. Rekommendationerna överräcktes idag till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen. Samtidigt överräcktes en rekommendation om hur man kommer överens om upphovsmannaskapet för vetenskapliga publikationer.
Enligt rekommendationerna omfattar vetenskapskommunikationen forskningens hela livscykel: den är en del av planeringen och genomförandet av forskningen, publiceringen av resultat, och den fortsatta användningen av forskningsmaterialet. Man borde modigare använda sig av nya former av kommunikation och växelverkan för att kunna nå också en mera svårtillgänglig publik och främja den samhälleliga dialogen.
- Det finns ett större behov i samhället av forskningsdata än någonsin. Vi lever i en värld full av alternativa fakta och falska nyheter. Mitt i allt detta finns ett akut behov av information som baserar sig på forskning och som förmedlas sakligt och ansvarsfullt, med respekt för vetenskapen, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.
Enligt rekommendationerna är vetenskapens och forskningens samhällspåverkan en central vetenskapspolitisk målsättning. Påverkan främjas av att vetenskapskommunikationen, och den därtill hörande interaktionen, för fram forskningsrönen så att samhället kan använda dem. För att forskningsdata ska kunna användas som underlag för samhälleligt beslutsfattande krävs att informationen läggs fram i beredningsprocessen i rätt tid och på rätt sätt.
- Forskningsdata är en viktig del av kunskapsunderlaget för det politiska beslutsfattandet. Jag uppmuntrar forskare att delta i den samhälleliga debatten i olika forum och att modigt lyfta fram resultaten av det egna arbetet. Forskarnas kommunikationskunskaper spelar en allt större roll i framtiden, säger undervisningsministern.
Vetenskapskommunikation berättar om nya resultat, men också om de principer som följts vid forskningen samt bedömning av uppgifternas tillförlitlighet. I rekommendationerna uppmuntras också forskningsinstitutionerna att bygga upp fungerande praxis för att stöda forskare som råkar ut för aggressiv feedback i offentligheten.
Publiceringsverksamhet på de inhemska språken och på de inhemska publiceringsplattformarna
spelar en viktig roll när vetenskap offentliggörs, och framhåller skolornas, bibliotekens och medians roll som vetenskapsfostrare. Enligt rekommendationerna finns det utrymme för utveckling vad gäller uppföljning, premiering och kritisk bedömning av forskningens samhällspåverkan.
Rekommendationerna för vetenskapskommunikationen har gjorts som en del av projektet Tiedon jakaminen luo vaikuttavuutta: tekijyys, tiedon kuratointi ja hyvät tiedeviestinnän käytänteet (OKM/122/524/2015). som finansierats av undervisnings- och kulturministeriet under 2015-2016. Huvudansvariga för projektet är Delegationen för informationsspridning och Forskningsetiska delegationen. Delegationerna är sakkunnigorgan inom undervisnings- och kulturministeriets vetenskapsförvaltning.
Rekommendationerna går att ladda ner på webben: Rättfram kommunikation, ansvarsfull påverkan. Rekommendationer för vetenskapskommunikation (PDF)
Ytterligare information: Generalsekreterare Reetta Kettunen, reetta.kettunen(at)tjnk.fi, tfn 040 733 5935
Du kan också vara intresserad av
